Pappa, Mamma, lille V och mini A

Idag var vi på bvc igen. V har fortsatt att gå upp i vikt trots min mjölkstockning och idag stannade vågen 3390 gram. Lille V börjar bli stor! Visserligen vägde både jag och H mer när vi föddes, men ändå...

På bvc var sköterskan oroad över min mjölkstockning som inte blivit bättre utan snarare sämre sedan vårt förra besök. Hon gick och hämtade en läkare som klämde lite på mig och tyckte att en kur med pencillin nog vore bra. Så att inte stockningen blir till en bröstböld och det får jag väl hålla med om, ordet böld klingar inte så vackert precis.

Senare på eftermiddagen fick vi besök och en liten present utav Sandra och Leon. En jättesöt liten speldosa som vi satt i V:s vagn.

Vid förra kontrollen på bvc hade lille V äntligen börjat lägga på sig igen. Vågen stannade denna gång på 3295 gram, så 155 gram hade han ökat i vikt från torsdag eftermiddag till måndag förmiddag. Helt okej tyckte sköterskan. Lilleman hade även växt på längden. I måndags var han hela 53,5 cm lång, 2,5 cm längre än de 51 cm som han var vid födseln.

Men inget gott som inte har något ont med sig (eller är det tvärt om?). Jag har fått mjölkstockning... Det kommer precis lagom nu när såren på brösten läkt och stygnen i underlivet slutat göra ont. Så H skickades till sjukhuset för att låna en elektrisk pump eftersom handpumpen inte hjälpt mig. Så nu pumpas det dagarna i ända men än så länge har det inte blivit så mycket bättre. Hoppas det ger med sig snart, innan man blir dålig...



Härom dagen var V så här söt när han hade på sig mammas söta gula bomullsbyxor som hon hade som bebis.

 

...konsum hade slut på blöjor i V:s storlek. Det känns som man aldrig upphör att bli besviken på den affären. Är det något speciellt man ska ha, ja då kan man ge sig attan på att dom inte har det. Nu måste vi ta bilen och åka till en större affär, men det får bli senare ikväll. Just nu är det alldeles för varmt för att sätta sig i en bil. Varför var de tvungna att lägga ner Ica nära? Billigt var det inte, men det är ju inte konsum heller, men nog hade dom alltid allt man behövde.

Nej, nu ska det allt bli skönt att flytta härifrån!!

Idag är lille V två veckor gammal!

Det var med lite oro i kroppen som vi gick till bvc idag. V har varit ganska så gnällig den senaste tiden och mamma tycker att amningen strulat en del. Jag försökte in i det längsta härda ut med mina såriga bröstvårtor men i tisdags tog det stopp. Man ska inte behöva ha ångest inför varje amningstillfälle och gråta utav smärta när man ska mysa med och ge mat åt sin lille bebis. Så mamma skickade pappa till apoteket där han köpte bröstvårtsskydd som man kan ha på medan man ammar.

När vi väl kom till bvc och jag berättat om mina bekymmer så tyckte hon att det var lika bra att väga honom med en gång. Vågen stannade på 3070 gram, samma som föregående fredag. Inte konstigt att V varit gnällig. Jag fick en stor klump i halsen och kände mig som världens sämsta mamma som inte ens kan mätta sitt lilla barn... Bvc-sköterskan sa att mjölken antagligen haft problem med att rinna till eftersom jag haft så ont och inte kunnat slappna av under amningarna. Om det var okej med mig ville hon se mig amma så att han sög ordentligt. Det gick väl bra sa jag, men påpekade att jag hade ammat honom precis innan vi gick dit. Men när vi lade V till bröstet (det högra) så åt han jättefint och sög jättebra tyckte hon och undrade om vi inte kunde väga honom igen efter amningen för att se så att han fick i sig och blev mätt. Jodå, nu stannade vågen på 3140. Så 70g mjölk fick han i sig, höger bröst fungerade prima. Men vänster har varit betydligt sårigare och dessutom varit lite stockat så jag fick rådet att köpa en handpump och mjölka ur det efter att han har ätit för att det ska bli bättre och ge honom den mjölken med sked så han får i sig lite extra. Sen skulle vi försöka mata honom lite oftare också, gärna varannan timme, istället för var tredje som det ofta blivit den senaste tiden. Vi fick tid för att komma tillbaka på måndag och då hoppas jag verkligen att det ska ha vänt och lille V börjar lägga på sig ordentligt så jag slipper gå och oroa mig.

Resten av eftermiddagen har fungerat bra. V har ätit och fram för allt sovit ordentligt, något han inte haft ro till den senaste tiden då det strulat med amningen. Vid kl 17 kom Sandra på besök för att titta på det lilla underverket och V låg och sov i hennes famn jättelänge och var allmänt söt.

Igår kväll tittade hela familjen på DN-galan. Lille V var lagom intresserad. Han verkar inte ha förstått tjusningen med sport än.

Idag var lille V hos bvc för första gången. Mamma fick tips för sina såriga bröstvårtor och lite allt möjligt annat. Men det som vi sett fram emot mest var den första vägningen. När V föddes vägde han 3120 gram och när vi åkte hem tre dagar senare hade han gått ner 250 gram och vägde 2870. Nu höll vi tummarna för att han hade börjat gå upp igen så får vi bevis på att amningen fungerar som den ska.

När V äntligen hamnade på vågen stannade den på 3070 gram. Så 200 gram hade lillpojken gått upp under de 4-5 dagar som vi varit hemma. Skönt! Bara 50 gram kvar till startvikten. Nästa vägning blir den 24:e, ska bli spännande att se vad han väger då.

Igår kväll skulle V få sitt bada för andra gången i sitt liv. Det var med stor oro han väntade på sitt dopp; Kommer vattnet vara för varmt? Eller för kallt? Kommer mamma tappa ner mig under vattnet? Kommer jag få vatten i öronen? Kommer pappa tvätta mina genitalier? Nervöööst....




Buuuäääääääääh! Det där gör vi inte om!

Idag firar lille V en vecka. Tänk att tiden gått så fort, så långsamt som dagarna gick när jag väntade på att han skulle titta ut. Men nu är det fullt upp om dagarna så det är väl därför tiden flyger fram. När V inte äter så sover han och då försöker jag också sova. Utöver det fyller jag tiden med ett toalettbesök, en dusch eller varför inte äta lite själv. Gäller ju att hålla mjölkfabriken igång och då krävs det kalorier.

I natt var V riktigt duktig och vaknade bara vid 02.00 och 05,30 för att äta och byta blöja och somnade sedan direkt igen. Eftersom han somnade vid 23.00 blev det en hel del sömn för mamma i natt. Dessutom sov han halva förmiddagen så då passade jag också på att slumra lite. Känner mig utvilad för första gången på över en vecka. Tack för det älskling!

Sitter ofta och tänker tillbaka på förlossningen. Vilken upplevelse egentligen, den kommer det att ta lång tid att smälta och bearbeta. Under tolv timmar hann jag vara på djupaste botten för att tillslut hamna i himmelriket men den underbaraste av änglar på min arm. En liten pojke på 3120 gram och 51 cm lång!